Nu har ögonen öppnats och både syn och hörsel börjar ge sig till känna. Det är mer liv och rörelse i valplådan och det är en fröjd att se de små ta sig fram i valplådan på sina vingliga, allt mer stående ben. Den här veckan får de sina små klor klippta för andra gången och de blir avmaskade mot slutet - troligtvis lördag.

Jag hade egentligen tänkt väga dem alla idag, lägga in och kolla procentuell viktökning.... men Bronx har varit dålig och inte velat äta eller dricka... och då blir jag inte människa heller.
Jag har bara varit med Bronx och klappat, myst och förpestat hans tillvaro - när jag inte måste gjort nått annant. Nu är det säkert värmen i kombination med att han är gammal MEN när bronx inte ens tar skinkan matte erbjuder då är det inge bra och matte blir orolig ända ner i lilltån!

Nu ikväll har han fått lite dimjölk - ersättning förståss, han ville inte själv men jag sprutade in 1dl och det var precis vad som behövdes för han skulle orka på promenad.

Mitt hjärta är han, min Bronx!